Kärlek i matematik
Funderar mycket på det där med vem man ska dela sitt liv med
Mina vänner är en kompott mellan de djuplodade analytikerna och trygga stabila som håller fast en i grunden när det stormar.
Frågan är ju då vilken typ som man kan tänkas dela den familjära relationen med.
Läste igår om relationer i en ayurveda bok.
Jag som är lika delar pitta och kapha anses vara attraktiv för alla de olika doschorna, de olika komponenterna faller för min sol och hetta och ser stabiliteten .
Det som dock inträffar är att det krävs olika tillsatser beroende på vilken typ av doscha den andra tillhör.
Det är något jag förstått men även förstått att den andra, oavsett vem inte riktigt inser.
I relation med en vata så är det mycket oorganisation, kreativitet , djup och faller för min eld, driftighet, tydlighet , nära till ångest och ser potential hos min kapha, stabilitet lugn o moderlighet. Dock blir vatan hos denne själv väldigt tydlig om den inte tar i beaktande att den är bra som den är och jag som jag är, det behövs inte tillsättas mer vata det ända som behövs är det gemensamma målet =balans gemensam tid tillsammans i organiserad vila , struktur o kreativitet en balansering av doschorna
Jag faller pladask för vattor, deras kaos, kreativitet o onåbara djup fascinerar mig om o om igen men har även lätt för att sluka upp min pitta och få den i obalans. En pitta-kapha i balans ihop med en vata är passion och något intressant att jobba med. Något jag ser som en möjlighet att få en mångdimensionell relation tillsammans med .
Något jag är beredd att arbeta med.
För vad i livet skulle vara mer givande än att ha en familj med potential till alla doschor, alla dimensioner.
Min utmaning skulle bli att hålla min balans och frågan är om dagens samhällsstruktur skulle tillåta en sådan relation...
Jag tror tyvärr nej... Men det är ett som man med aktiva val i sina vardagliga aktiviteter kan påverka. Frågan är om det räcker eller om man dag måste * nöja* sig med kapha obalans för att överleva...
åter till min tanke om hur den mångdimensionella relationen skulle kunna räddas: genom att välja en arbetsplats där man främjar struktur, kamratlighet, tydlighet och allmän daglig uppmuntran.
Genom att bo på ett ställe som ger lugn och stabilitet
Genom att umgås med vänner som är riktiga vänner som ger och tar o är ärliga
Genom att ha nära till djur och natur
Genom att ha bra matrutiner och välja rätt sorts mat
Genom att motionera regelbundet.
Om allt det följs, då öppnas dörrar för en relation med mångdimensionella möjligheter. Men dörren öppnas bara , det är sen arbetet börjar. Att se uppskatta varandra osv osv
En annan väg för pitta -kapha är att träffa en kapha , någon med fötterna hårt jordade, struktur, lugn och stabilitet .
Pittan måste då jobba hårt med att inte få panik, få utlopp på andra sätt och platser och vata måste tillsättas på något sätt, kanske genom en teatergrupp... Vem vet ..? Det är oxå en relation som är möjlig och en relation med möjlighet till stort lugn och som sagt med helt andra möjligheter och utmaningar.
Kappan behöver utmanas annars finns känslan av stagnering nära .
Detta är bara två av massor med olika parkombinationer hos olika doschor . just nu ligger båda exemplena mig nära hjärtat det ena tidsmässigt en bit bort med känsla av passion och stort behov av mognad hos oss båda en mognad jag idag vet mig ha .
De andra ligger närmare i tid men där den andra kaphan tydligt visat att allt utanför kapha är skrämmande dvs även där finns det behov av en mognad, en mognad som idag inte finns.
Jag är inte heller där, eller jo men jag är inte redo att ha ett kapha överskott att jobba med, en känsla av instängdhet och total brist på vata.....
Kärlek i matematik:)
